Enligt nuvarande regler är överföring av fastighet genom fastighetsbildningsåtgärder undantaget från stämpelskatt. I sin rapport föreslår Lantmäteriet att även denna typ av förvärv ska bli stämpelskattepliktiga. Lantmäteriet s förslag är uppdelat på de tre tillvägagångssätt på vilket fast egendom kan förvärvas genom fastighetsbildning; dvs. Jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning, fastighetsregleringsförvärv och klyvningsförvärv.
Med jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning avses förvärv av fastighet genom köp eller byte men där fastigheten efter förvärvet sammanförs med fastighet som förvärvaren redan har lagfart på. I och med den efterföljande fastighetsbildningen kommer någon ansökan om lagfart inte lämnas in avseende köpet och därmed utgår ingen stämpelskatt på förvärvet. Lantmäteriet s förslag är att när ett skattepliktigt förvärv följs av fastighetsbildning ska skattskyldighet inträda när uppgift om fastighetsbildningen förs in i fastighetsregistrets allmänna del. Köpe- och byteshandlingarna ska utgöra grund för uttag av stämpelskatt.
Med fastighetsregleringsförvärv avses fastighetsreglering där överförd egendom och mottagande fastighet ägs av olika personer. Denna typ av förvärv är för närvarande undantagna från stämpelskatt. Lantmäteriets förslag är att förvärv av fast egendom som sker genom fastighetsreglering ska bli stämpelskattepliktiga. Stämpelskatten ska enligt förslaget beräknas på den avstående fastighetens marknadsvärdeminskning till följd av förvärvet. Detta värde ska fastställas med ledning av intyg av sakkunnig eller annan utredning.
Genom klyvning kan en samägd fastighet delas upp i flera lotter. Med klyvningsförvärv avses att en delägare i en samägd fastighet genom klyvning får en andelsmässigt större klyvningslott än vad som motsvarar ägarandelen i klyvningsfastigheten. Ett sådant förvärv är enligt nuvarande regler inte föremål för stämpelskatt. Lantmäteriet förslag är att förvärv av fast egendom som sker genom klyvning ska bli stämpelskattepliktiga. Skatten ska beräknas på marknadsvärdet av den andel av klyvningslotten som har förvärvats. Med den andel som förvärvats avses skillnaden mellan ägarandelen i klyvningsfastigheten och andelen i klyvningslotten. Vi förstår det som att om en person erhåller 100% av klyvningslotten kommer ett förvärv alltid anses ha skett eftersom ägarandelen i klyvningsfastigheten inte motsvarade 100%.
För att begränsa förslagets hämmande effekt på ändamålsenliga fastighetsregleringar föreslås att stämpelskatt för fastighetsreglerings- och klyvningsförvärv endast ska utgå till den del värdet överstiger 1 000 000 kr för fysiska personer och 350 000 kr för juridiska personer. Lantmäteriet anser att det, för fastighetsreglerings- och klyvningsförvärv, fortfarande finns frågor kvar att utreda gällande förfarande och uppbörd. Kompletteringar av förslaget kommer således att krävas för att kunna tillämpas.
Eftersom ytterligare utredningsarbete kvarstår lämnas inget förslag på ikraftträdande för de nya reglerna. För att kunna hantera de beskattningsärenden som förslaget ger upphov till krävs dock enligt Lantmäteriet ett år för anpassning. Ett ikraftträdande av nya regler före 1 juli 2023 förefaller således osannolikt. När det gäller övergångsbestämmelser är Lantmäteriets förslag att nuvarande bestämmelser ska tillämpas på de förvärv som lämnats in till lantmäterimyndigheten innan ikraftträdandet i samband med ansökan om fastighetsbildning avseende förvärvet.
Vår kommentar
Förslaget är väntat. Redan i den s.k. paketeringsutredningen från 2017 konstaterade utredaren att stämpelskattefriheten för förvärv av fastighet genom fastighetsbildningsåtgärder innebär att fastighetsbildningsinstitutet utnyttjas på ett inte avsett sätt i skatteundandragande syfte. Detta har varit en förutsättning för Lantmäteriets uppdrag och Lantmäteriet har i sin utredning inte bedömt behovet av att införa en skatteplikt för förvärv av fastighet genom fastighetsbildningsåtgärder.
De föreslagna reglerna kommer kunna förhindra att fastighetsbildningsinstitutet utnyttjas i skatteundandragande syfte men de nya reglerna kan även komma att motverka fastighetsbildning som genomförs för att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning. Särskilt rationaliseringen av jord- och skogsbruket kan påverkas negativt. Den skattereduktion som föreslås i form av ett fribelopp är sannolikt inte tillräcklig kompensation. Intresset för att klyva samägda fastigheter bör vara ytterst begränsat om förslaget genomförs. Såvitt vi förstår innebär förslaget dubbla stämpelskatter vid klyvningsförvärv; en stämpel vid förvärv av ideell andel i klyvningsfastighet och ytterligare en stämpel i samband med klyvningen. Det kan väl diskuteras om detta verkligen är motiverat i alla situationer.
Att lagstiftaren sätter stopp för vissa uppenbara kringgåenden av stämpelskatten är som utgångspunkt bra för legaliteten av skatteuttaget via stämpelskatten. Mot bakgrund av de dramatiskt ökade fastighetsvärdena och taxeringsvärdena senare år borde dock även frågan om stämpelskattens nivå diskuteras i detta sammanhang. Enligt vår uppfattning bör stämpelskatten reduceras kraftigt både för juridiska personer och privatpersoner för att fortsättningsvis kunna motiveras.
Det bör i sammanhanget även nämnas att vissa möjligheter att undvika stämpelskatt vid överlåtelser och uppdelning av fastigheter fortfarande finns kvar.
Hör gärna av er till oss om ni vill veta mer eller diskutera!
Kontakt:
Thomas Bergman, 072-236 33 82, thomas.bergman@tellustax.com
1. stämpelskatt vid förvärv av fast egendom med hjälp av fastighetsbildningsåtgärder (lantmateriet.se)