Vissa centrala skatteförslag som ingår i budgetpropositionen för 2026

Regeringen lämnade den 22 september 2025 budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. Av propositionen framgår att de tidigare aviserade förändringarna av fåmansföretagsreglerna kommer att träda ikraft den 1 januari 2026. Vidare kommer bl.a. nya bestämmelser som innebär att juridiska personer kan få skattereduktion för vissa gåvor till ideell verksamhet införas och den s.k. SINK-skatten sänkas. Momsen på livsmedel sänks tillfälligt från 12 % till 6 % under perioden 1 april 2026 – 31 december 2027 och momsen på tillträde till danstillställningar föreslås sänkas från dagens 25 % till 6 % från den 1 juli 2026. Vidare föreslås att reglerna om fördelning av avdrag för ingående moms ändras från den 1 januari 2027.  Den förväntade sänkningen av bolagsskatten och förändringarna av ränteavdragsbegränsningsreglerna finns däremot inte med i budgetpropositionen.  

Regeringen lämnade den 22 september 2025 budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. Av propositionen framgår att de tidigare aviserade förändringarna av fåmansföretagsreglerna kommer att träda ikraft den 1 januari 2026. Vidare kommer bl.a. nya bestämmelser som innebär att juridiska personer kan få skattereduktion för vissa gåvor till ideell verksamhet införas och den s.k. SINK-skatten sänkas. Momsen på livsmedel sänks tillfälligt från 12 % till 6 % under perioden 1 april 2026 – 31 december 2027 och momsen på tillträde till danstillställningar föreslås sänkas från dagens 25 % till 6 % från den 1 juli 2026. Vidare föreslås att reglerna om fördelning av avdrag för ingående moms ändras från den 1 januari 2027.  Den förväntade sänkningen av bolagsskatten och förändringarna av ränteavdragsbegränsningsreglerna finns däremot inte med i budgetpropositionen.  

Det förslag på skatteområdet som kan förväntas få störst betydelse för dem som driver företag är förändringarna av fåmansföretagsreglerna. En ny modell kommer att införas för beräkning av gränsbeloppet. Den nuvarande huvudregeln och förenklingsregeln slopas och ersätts av en gemensam regel. Alla delägare ska på så sätt få ta del av ett grundbelopp som uppgår till 4 inkomstbasbelopp (för närvarande 322 400 kr) per företag. För de delägare som äger andelar i fler företag ska grundbeloppet fördelas mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga 4 inkomstbasbelopp.

Löneuttagskravet och kapitalandelskravet slopas. Det innebär i princip att alla delägare ska kunna tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme utan beaktande av delägarens egna löneuttag eller ägarandel. Då det lönebaserade utrymmet maximalt kan uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön måste dock ett visst löneuttag ske för att det ska vara möjligt att utnyttja lönebaserat utrymme. Vidare ska en regel införas som begränsar löneunderlaget. Det lönebaserade utrymmet föreslås beräknas som 50 procent av den del av löneunderlaget som fördelas på delägarens andelar i företaget och som överstiger 8 inkomstbasbelopp (för närvarande 644 800 kr).

Till skillnad mot tidigare kommer delägare som har ett sparat utdelningsutrymme inte att få räkna upp detta med ränta. Någon ränteuppräkning kommer inte heller att få ske på omkostnadsbelopp som understiger 100 000 kr, vid beräkning av gränsbeloppet.

Avslutningsvis kommer flera av reglerna som i dagsläget innebär att förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren ska beaktas, ändras från fem till fyra år. Merparten av dessa förändringar ska dock börja tillämpas först på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2026.

Ytterligare en ändring som kan förväntas påverka många företag är nya regler om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Den juridiska personen måste själv begära skattereduktion och reduktionen kan bara räknas av mot statlig inkomstskatt. Det ska vidare röra sig om en gåva i pengar om minst 2 000 kr som har lämnats till en godkänd gåvomottagare för att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Underlaget för reduktionen kan uppgå till maximalt 800 000 kr, vilket innebär att den maximala skattereduktionen för ett år kan uppgå till 164 800 kr (20,6 % * 800 000).

Andra förändringar som kan nämnas är att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta kommer att sänkas till 22,5 procent den 1 januari 2026 och till 20 procent den 1 januari 2027.

Momsen på livsmedel sänks tillfälligt under perioden 1 april 2026 – 31 december till 6 % från dagens 12 %. Vidare sänks momsen på tillträde till danstillställningar den 1 juli 2026 till 6 % från dagens 25 %.

Från den 1 januari 2027 föreslås det att reglerna om fördelning av avdrag för ingående moms på kostnader som avser både den momspliktiga och momsfria verksamheten ska ändras vilket beror på att Högsta förvaltningsdomstolen i en dom nyligen har kommit fram till att momslagens nuvarande lydelse strider mot EU-rätten.  

Däremot kommer inte den föreslagna sänkningen av bolagsskatten från 20,6 procent till 20 procent genomföras nu. Inte heller finns de förslag till förändringar av ränteavdragsbegränsningsreglerna som regeringen överlämnade till Lagrådet i en lagrådsremiss den 5 juni 2025 med i budgetpropositionen.

Vår kommentar

Det huvudsakliga syftet med förändringarna av fåmansföretagsreglerna är att reglerna ska bli enklare att tillämpa. Att det sparade utdelningsutrymmet och omkostnadsbelopp under 100 000 kr inte kommer att bli föremål för ränteuppräkning kommer att förenkla tillämpningen något. Däremot är vi skeptiska till om regeln med ett grundbelopp verkligen kommer att medföra en förenkling. En av de mer komplicerade bedömningarna i regelsystemet är att avgöra huruvida andelarna i ett fåmansföretag är kvalificerade eller inte. Eftersom grundbeloppet måste fördelas mellan samtliga bolag som den skattskyldige äger kvalificerade andelar i kommer det finnas ett behov av att bedöma om andelarna är kvalificerade även i företag som den skattskyldige aldrig avser att ta någon utdelning från. Till detta kommer att det kommer bli komplicerat att fördela ut grundbeloppet, framförallt i situationer där en delägare äger kvalificerade andelar med olika stor ägarandel i ett antal fåmansföretag.

De nya reglerna kommer att vara fördelaktiga för delägare som inte har kunnat nyttja lönebaserat utrymme utan har tillämpat förenklingsregeln tidigare och för delägare i bolag med ett stort antal anställda. För delägare i mindre bolag med ett par eller några anställda kommer gränsbeloppet däremot bli lägre än tidigare i de flesta fall. Med hänsyn till att hela 8 inkomstbasbelopp ska räknas av från löneunderlaget har vi svårt att se att reglerna i något fall kommer att verka som incitament för en enmansföretagare som överväger att ta in sin första anställd.  

Eftersom gränsbeloppet tillgodoräknas den som äger aktier vid ingången av året finns det skäl att före årsskiftet analysera om det föreligger behov av att strukturera om ägandet på något sätt. För delägare med små ägarandelar kan det i vissa fall vara fördelaktigt att överlåta aktierna till ett helägt holdingbolag för att kunna utnyttja hela grundbeloppet. För delägare i större bolag med många anställda kan det istället vara fördelaktigt att äga aktierna direkt. Det kan även finnas skäl att samla ägandet under ett bolag för att undvika att grundbelopp fördelas på bolag som aldrig kommer att lämna någon utdelning.

Reglerna om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet är välkomna. Det bör dock noteras att situationer där gåvomottagaren tillhandahåller motprestationer till givaren inte träffas av reglerna eftersom de är bara tillämpliga vid rena gåvor. Vidare är det viktigt att säkerställa att mottagaren faktiskt är en godkänd gåvomottagare.

Vi ställer oss frågande till varför de föreslagna förändringarna av ränteavdragsbegränsningsreglerna inte införs nu. Detta gäller särskilt förslaget om att höja beloppsgränsen i förenklingsregeln från 5 miljoner kr till 25 miljoner kr. Den nuvarande beloppsgränsen om 5 miljoner kr är väldigt låg i förhållande till vad som gäller i andra EU-länder, vilket riskerar att leda till negativa effekter i konkurrenshänseende för svenska företag. Huruvida förändringarna kommer att genomföras vid en senare tidpunkt vet vi i dagsläget inte.

Det finns inget förslag om att restaurangmomsen ska ändras vilket innebär att momssatsen kommer att bli annorlunda om man sitter på restaurangen och äter maten jämfört med take away där den nya låga momssatsen kan användas. Innan 2012 när det var olika momssatser fanns det gränsdragningsproblem om det var en restaurangtjänst eller take away. En fråga var till exempel hur många bord får en korvkiosk ha innan korvserveringen blir en restaurangtjänst.

Ändringen vad gäller fördelningen av den ingående momsen kan innebära att en fastighetsägare som äger en fastighet där uthyrning av lokaler sker med moms och momsfri uthyrning av bostäder inte längre kommer att kunna tillämpa omsättningen som fördelningsgrund. Denna möjlighet kan komma att stängas den 1 januari 2027 och  det kan då bli ytan som kan användas som fördelningsgrund.   

Kontakta oss gärna för en diskussion kring hur de nya reglerna kan påverka er situation.