Nya mervärdesskattelagen föreslås träda ikraft den 1 juli 2023

Nu har regeringen kommit med sin proposition (prop. 2022/23:46) om den nya mervärdesskattelagen. Den nya mervärdesskattelagen ska överensstämma bättre med EU:s mervärdesskattedirektiv i struktur och begrepp och föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2023.

Arbetet med att ta fram den nya mervärdesskattelagen (”NML”) har pågått under drygt sex år. Uppdraget från regeringen har varit att göra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagen för att anpassa den till mervärdesskattedirektivets systematik och terminologi. Några omfattande materiella förändringar av reglerna var inte avsedda. Syftet var att göra lagen mer lättförståelig och lättillämpad. Bakgrunden till översynen är att många ändringar och tillägg har gjorts i den nuvarande mervärdesskattelagen (”ML”) sedan ikraftträdandet 1994, vilket har inneburit att bestämmelserna har blivit omfattande och svåra att överblicka. Skillnaderna i systematik och begrepp i ML jämfört med direktivet bidrar också många gånger till en osäkerhet om vad som är gällande rätt.

Nya termer och begrepp som bättre står i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivets begrepp införs i NML. Exempelvis försvinner begreppet ”omsättning” och ersätts av direktivets ”leverans av vara mot ersättning” och ”tillhandahållande av tjänst mot ersättning”. Med leverans av vara avses överföringen av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar.

Andra exempel på begrepp som ändras är ”skattskyldig” som i NML ersätts med ”beskattningsbar person” och ”betalningsskyldig”. På fastighetsområdet ersätts begreppet ”frivillig skattskyldighet” vid fastighetsupplåtelse med ”frivillig beskattning”. Skatteverkets förslag om ändrade regler om frivillig skattskyldighet vid lokaluthyrning omfattas dock inte av propositionen.

När det gäller uttag av varor och tjänster införs ett förtydligande att uttagsbestämmelserna endast avser situationer där ingående moms har varit avdragsgill, helt eller delvis. Detta kan få betydelse vid omvärdering där marknadsvärdet ska beräknas med utgångspunkt i bolagets kostnader, vilket Skatteverket har uttalat ska göras på motsvarande sätt som vid uttag av tjänster i allmänhet. Det kan därför bli svårt för Skatteverket att fortsatt hävda att lönekostnader ska ingå vid omvärdering av koncerninterna tjänster.

I NML införs även bestämmelser om mervärdesskatt som idag finns i lagen om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster samt i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. Vidare föreslås följdändringar i flera lagar.

En majoritet av remissinstanserna har varit positiva till förslaget och många välkomnar också anpassningarna till mervärdesskattedirektivets begrepp och struktur. Den kritik som har framförts avser bl.a. bristen på att undantagen från momsplikt inte har utretts närmare, främst vad gäller finansiella tjänster och sjukvård. Kritik har också framförts att bestämmelserna om avdrag för ingående moms efter skälig grund inte har getts samma utformning som i momsdirektivet. Önskemål om utredningar och materiella förändringar av olika slag har också framförts.

Vad gäller undantaget för finansiella tjänster så hänvisar regeringen till att EU kommissionen har aviserat att förslag om förändrade momsregler för finansiella tjänster är på gång. Undantaget för sjukvård har redan utretts genom utredningen om moms vid inhyrd personal för vård och social omsorg (SOU 2021:40) i vilken utredningens slutsats var att det saknas förutsättningar för att utvidga det nationella momsundantaget för sjukvård på så sätt att det även skulle omfatta inhyrd vårdpersonal.

Om du har några frågor kring lagförslaget får du gärna kontakta oss:

Andreas Månsson, 070-318 96 57, andreas.mansson@tellustax.com
Britta Nordström, 070-384 70 73, britta.nordstrom@tellustax.com
Royne Schiess, 070-318 92 39, royne.schiess@tellustax.com
Tomas Karlsson, 070-664 16 61, tomas.karlsson@tellustax.com