Skatteverket har i ett ställningstagande daterat 13 oktober 2022 meddelat sin syn på hur de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna ska tillämpas på bolag som ingår i skatterättslig kommission. Ställningstagandet avviker från den bedömning som Skatteverket framfört i tidigare dialogsvar.
Med skatterättslig kommission avses att ett företag (kommissionärsföretag) bedriver sin verksamhet i eget namn för ett annat företags (kommittentföretag) räkning. Förutsatt att vissa villkor är uppfyllda får kommittentföretaget ta upp överskottet eller dra av underskottet av kommissionärsverksamheten i inkomstskattehänseende. Enligt lagtexten ska vidare resultatet av kommissionärsverksamheten hos kommittentföretaget behandlas som om företaget självt hade bedrivit näringsverksamheten. De villkor som bl.a. måste vara uppfyllda är att kommissionärsverksamheten bedrivs uteslutande för kommittentföretagets räkning, att kommissionärsföretaget inte får bedriva egen näringsverksamhet i nämnvärd omfattning samt att båda företagen under beskattningsåret med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra.
Den fråga som Skatteverket nu uttalat sig om är hur avdragsunderlaget enligt de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna ska beräknas i kommissionärs- respektive kommittentföretag. Ränteavdragsbegränsningsreglerna innehåller ingen särskild bestämmelse för hur avdragsunderlaget ska beräknas för bolag som ingår i en skatterättslig kommission. Skatteverkets uppfattning är att samtliga intäkts- och kostnadsposter (inklusive ränteintäkter och räntekostnader) i kommissionärsföretaget hänförligt till kommissionärsverksamheten ska tas upp hos kommittentföretaget. Detta innebär något förenklat att kommissionärsföretaget skattemässigt inte kommer ha något avdragsunderlag eller räntenetto annat än om det vid sidan av kommissionärsverksamheten bedriver verksamhet i eget namn.
När ett kommittentföretag tillämpar de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna anser Skatteverket att överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten ingår i kommittentföretagets avdragsunderlag. Sådana intäkts- och kostnadsposter, t.ex. ränteutgifter, ränteinkomster och värdeminskningsavdrag, som hör till kommissionärsverksamheten ska således beaktas när kommittentföretaget beräknar sitt avdragsunderlag såsom att det vore bolagets egna kostnader och intäkter. Innebörden av Skatteverkets tolkning är således att det sker en sammanslagen ränteavdragsberäkning för hela kommissionärsverksamheten i kommittenten såsom att kommittenten hade bedrivit hela verksamheten själv.
Vår kommentar
Vi anser att Skatteverkets tolkning av reglerna är riktig. Skattereglerna för bolag som ingår i en skatterättslig kommission innebär att resultat hänförligt till kommissionärsverksamheten i sin helhet ska tas upp i kommittentföretaget. Skrivningen om att kommittenten ska behandla resultatet från kommissionärsverksamheten som det hade bedrivit verksamheten bör förstås som att det inte bara är ett resultat som tas upp utan även de enskilda resultat- och kostnadsposterna från kommissionärsföretaget. Effekten av detta bör därmed såsom Skatteverket nu kommit fram till vara att avdragsunderlag och ränteavdrag för kommissionärsverksamheten endast beräknas i kommittentföretaget.
Det kan dock noteras att Skatteverket i tidigare lämnade dialogsvar ansett att underlaget för ränteavdrag ska beräknas i respektive kommissionärsbolag innan resultatet tas upp av kommittenten. Verkets uppfattning var således att det skulle göras en beräkning av avdragsunderlag och räntebegränsning i kommissionärsföretaget och sen i kommittentföretaget och att kommittentföretaget endast tog upp resultat efter ränteavdragsbegränsning. Denna tolkning innebar ett flertal oklarheter och sannolikt också vissa icke avsedda effekter. Avdragsunderlaget hänförligt till kommissionärsverksamheten kunde exempelvis komma att räknas två gånger då överföring av resultat enligt kommissionärsreglerna inte ses som ett koncernbidrag som reducerar kommissionärsföretagets avdragsunderlag.
Vi ser positivt på Skatteverkets tydliggörande och ändrade uppfattning. Jämfört med hur lagstiftaren valt att hantera exempelvis handels- och kommanditbolag kan hanteringen av negativa räntenetton i bolag inom skatterättslig kommission även framstå som fördelaktig. Handels- och kommanditbolag gör en egen avdragsberäkning och sedan får resultatet från handels- och kommanditbolaget enligt en särskild reglering inte beaktas vid beräkning av ägarbolagets avdragsunderlag.
Att använda sig av skatterättslig kommission kan innebära såväl moms- som inkomstskattefördelar. Momsmässigt innebär kommissionärsförhållandet att det finns möjligheter att bilda en s.k. momsgrupp som kan vara positivt i koncerner som inte bedriver fullt ut momspliktig verksamhet. Även från inkomstskatteperspektiv skulle i vissa strukturer ränteavdragen kunna optimeras genom en kommissionärsstruktur.
Hör gärna av er till oss för en närmare diskussion kring reglerna om skatterättslig kommission och momsgrupper.
Kontakt:
Britta Nordström, 070 384 70 73, britta.nordstrom@tellustax.com
Sara Jacobsson, 072-236 33 82, sara.jacobsson@tellustax.com
Thomas Bergman, 072 717 97 11, thomas.bergman@tellustax.com