Kategorier
Inkomstskatt Nyheter

Förslag till ändrad beskattning av inlösen och återköp

Skatteverket har i en promemoria lämnat förslag till ändrade beskattningsregler vid inlösen- och återköpsförfaranden. Regeringen har nu skickat förslaget på remiss.

Syftet med förslaget är att undanröja de skattemässiga skillnader som för närvarande föreligger mellan kontant utdelning och inlösen- respektive återköpsförfaranden. Förslaget gäller både obegränsat och begränsat skattskyldiga personer och omfattar ändringar både i inkomstskattelagen och kupongskattelagen. I promemorian föreslås att inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter som tilldelas i inlösen- och återköpsförfaranden ska behandlas som utdelning vid tilldelningen. Inlösen och återköp som sker utan att inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter tilldelas omfattas inte. För att inköpsrätter ska behandlas på samma sätt som inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter, föreslås att även inköpsrätter behandlas som utdelning vid tilldelningen. Anskaffningsutgiften för sådana inlösenaktier, inlösenrätter, säljrätter och inköpsrätter som har tilldelats motsvarar det belopp som ska tas upp som utdelning.

Förslaget innebär inga ändringar av de nuvarande reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst. Inlösen eller återköp av näringsbetingade andelar kommer således exempelvis fortsatt att vara skattefria.

Begränsat skattskyldiga personer kan om förslaget genomförs inte längre undgå svensk kupongskatt genom att avyttra inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter. För obegränsat skattskyldiga personer innebär förslaget att ingen del av det ursprungliga omkostnadsbeloppet för aktierna får beaktas när det eventuellt skattepliktiga beloppet vid denna typ av inlösen och återköpsförfaranden fastställs. Möjligheten att kvitta vinst vid inlösen eller återköp mot eventuella kapitalförluster kommer också försvinna. Förslaget innebär inte några förändringar av de nuvarande reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst så vinst vid inlösen eller återköp av näringsbetingade andelar kommer exempelvis fortsatt att vara skattefri.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Remissvaren ska lämnas senast 4 april 2022.

Vår kommentar

Frågan om att inlösen och återköp ska behandlas som utdelning i skattehänseende är inte ny i Sverige. Det är i andra länder även relativt vanligt att inlösen och återköp skattemässigt jämställs med utdelning. Mot den bakgrunden är kanske Skatteverkets förslag inte så förvånande. Men beaktat att denna fråga överhuvudtaget inte diskuterades i det förslag till ny källskattelag som presenterats är förslaget ändå lite oväntat.

De föreslagna reglerna är relativt komplexa och skulle medföra en ökad administrativ börda för de skattskyldiga. Det blir intressant att följa utvecklingen och se hur förslaget kommer att mottas av remissinstanserna.

Kontakt:
Thomas Bergman, 072-717 97 11, thomas.bergman@tellustax.com

Kategorier
Inkomstskatt Nyheter

Andelar i Jersey Private Ltd har ansett utgöra näringsbetingade andelar

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har nu avgjort förhandsbeskedsärendet avseende frågan om andelar i ett Jersey Private Ltd kan anses vara s.k. näringsbetingade andelar.

Andelar i utländska företag kan vara näringsbetingade och omfattas av reglerna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst förutsatt att företaget i fråga motsvarar ett svenskt aktiebolag. För att ett utländskt företag ska anses motsvara ett svenskt aktiebolag krävs enligt förarbeten och praxis att företaget civilrättsligt till stor del överensstämmer med ett aktiebolag och att det är ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland. Den fråga HFD nu prövat är om det krävs ett faktiskt skatteuttag för att ett utländskt företag ska kunna anses utgöra ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland.

Enligt förutsättningarna i förhandsbeskedsärendet framgår att ett Jersey Private Ltd är obegränsat skattskyldigt för samtliga inkomster enligt inkomstskattelagstiftningen på Jersey, om företaget har hemvist på Jersey. Bolagsskattesatsen är som utgångspunkt 20 procent men är beroende av vilken typ av inkomster som företaget har. Inkomster hänförliga till fastigheter belägna på Jersey beskattas alltid med 20 procent. Skattesatsen för övriga inkomster är beroende av vilken typ av verksamhet som företaget bedriver. Inkomster som s.k. icke finansiella tjänsteföretag genererar beskattas med en skattesats om noll procent med undantag för inkomster från import och försäljning av vissa fossila bränslen som alltid beskattas med 20 procent.  Det i målet aktuella bolaget är ett icke-finansiellt tjänsteföretag som även har inkomster från fastigheter på Jersey.

HFD konstaterar inledningsvis att för att ett företag ska anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid den skatterättsliga jämförelsen krävs att företaget är ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland. Vid den prövningen räcker det inte med att konstatera att företaget formellt betraktas som ett skattesubjekt i hemlandet utan den skattemässiga behandlingen måste vara sådan att företaget även reellt kan anses utgöra ett skattesubjekt där. Om ett företag omfattas av ett generellt och fullständigt undantag från hemlandets inkomstbeskattning har det i tidigare praxis inte ansetts utgöra ett skattesubjekt (”Company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna och amerikanskt s.k. DISC-bolag). HFD anser dock att eftersom ett Jersey Private Ltd beskattas med en skattesats om 20 procent för fastighetsinkomster hänförliga till Jersey samt för inkomster från import och försäljning av vissa fossila bränslen kan det såväl formellt som reellt anses som ett inkomstskattesubjekt i Jersey. Detta anser HFD gäller även om Jersey Private Ltd skulle avyttra sina fastigheter belägna på Jersey och därmed inte kommer att ha några inkomster som faktiskt beskattas. HFD fastställer således Skatterättsnämndens förhandsbesked och anser att andelar i ett Jersey Private Ltd kan anses utgöra näringsbetingade andelar.

Vår kommentar

HFDs avgörande är ett viktigt klargörande av rättsläget. Med anledning av den s.k. DISC-domen kom Skatteverket i maj 2020 med ett nytt ställningstagande där verket gjorde bedömningen att det krävs att ett utländskt bolag faktiskt måste ha skattepliktiga intäkter och faktiskt betala skatt för att motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar. Detta ansåg verket även innebar att deras tidigare ställningstagande där ett Jersey Private Ltd hade bedömts kunna motsvara ett svenskt aktiebolag var överspelat. Skatteverkets nya ställningstagande skapade stor osäkerhet i framförallt många PE-strukturer och HFDs avgörande är således ett mycket välkommet klargörande. Om bolaget i sitt hemland är ett inkomstskattesubjekt som kan ha skattepliktiga inkomster ska det således vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar inte ha någon betydelse om bolaget faktiskt betalar skatt.

Kontakt:
Thomas Bergman, 072-717 97 11, tomas.bergman@tellustax.com

  1. 3421-21.pdf (domstol.se
Kategorier
Moms Nyheter

Moms på p-böter

EU-domstolen (C-90/20, Apcoa) anser att det ska vara moms på kontrollavgifter som ett bolag, som upplåter parkeringsplatser, tar ut av bilister vid överträdelse av de allmänna parkeringsvillkoren.

Kontrollavgifter anses i momshänseende utgöra en del av ersättningen för upplåtelse av parkeringsplats, oavsett om det klassificeras som böter enligt nationell rätt. Beloppets storlek påverkar inte heller bedömningen av sambandet mellan tjänsten (parkeringsupplåtelsen) och ersättningen i form av kontrollavgift.

Vår kommentar

Domen innebär att 20 % av uppburna kontrollavgifter ska anses utgöra moms, vilket kan få betydande konsekvenser för framförallt parkeringsbolag.

I och med att det rör sig om en tolkning av gällande bestämmelser så skulle det kunna få betydelse för bolagens momshantering för tidigare år. Högsta Förvaltningsdomstolen har dock ansett, i tidigare domar (RÅ 1996 not. 281 och RÅ 1998 not. 172), att kontrollavgifter inte utgjort ersättning för en tjänst utan en straffavgift som inte omfattas av momsreglerna. Domen innebär således en ändring av rådande rättspraxis och därmed bör Skatteverket komma med tillämpningsföreskrifter som riktar sig framåt i tiden.

Kontakt:
Britta Nordström, 070-384 70 73, britta.nordstrom@tellustax.com
Andreas Månsson, 070-318 96 57, andreas.mansson@tellustax.com
Royne Schiess; 070-318 92 39, royne.schiess@tellustax.com

Kategorier
Inkomstskatt Nyheter

Omdisponering av studentbostäder omfattas inte av det utvidgade reparationsbegreppet

Högsta Förvaltningsdomstolen har avgjort ett förhandsbeskedsärende avseende frågan om vissa ändringsarbeten i studentbostäder är omedelbart avdragsgilla enligt reglerna om det utvidgade reparationsbegreppet.

Sökanden bedrev verksamhet i form av uthyrning av studentbostäder och planerade att göra ändringsarbeten i tre byggnader på en av sina fastigheter. Arbetena innebar att pentryn med kyl- och frysskåp, spisplattor, skåp och diskhoar skulle installeras i 386 studentrum samt att nuvarande gemensamhetskök och gemensamma matsalar skulle byggas om till 24 nya lägenheter med badrum och pentry. Elektricitet samt vatten och avlopp skulle dras fram till de nya pentryna och eventuellt skulle befintlig ventilation behöva kompletteras.

Sökanden frågade om utgifter för installation av pentryn respektive utgifter för ombyggnation av gemensamma kök och matsalar är omedelbart avdragsgilla.

Högsta Förvaltningsdomstolen fastställde Skatterättsnämndens avgörande och ansåg inte att de planerade arbetena kunde anses utgöra sådana normala ändringsarbeten som omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet. De planerade ändringsarbetena ansågs sammantaget vara omfattande och inte av det slag som kan förväntas förekomma med viss regelbundenhet i sökandens byggnader.

Vår kommentar

Av tidigare praxis följer att det endast är mindre ändringsarbeten som med viss regelbundenhet kan förväntas uppkomma i verksamheten som omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet. Bestämmelsen har inte heller ansetts kunna tillämpas om ändringsarbetena är så omfattande att de medför en väsentlig förändring av byggnaden. Som exempel på detta brukar nämnas ombyggnationer som innebär att byggnaden får ett ändrat användningsområde, till exempel från bostad till lokal. När det gäller ändringsarbeten i bostadsfastigheter har dock Skatteverket i sin rättsliga vägledning ansett att mindre ändringsarbeten i bostadslägenhet i samband med tex byte av hyresgäst kan omfattas av reglerna om utvidgade reparationsbegreppet förutsatt att användningen som bostad består.

Beaktat att ändringsarbetena inte innebär någon ändrad användning av byggnaden utan egentligen endast avser en omdisponering av ytan samt att arbetena är föranledda av att hyresgästerna har andra krav på sitt boende idag känns utgången i målet inte självklar. Högsta Förvaltningsdomstolen gör dock en relativt strikt tolkning och verkar anse att så pass omfattande och ingripande ändringsarbeten aldrig kan falla inom ramen för det utvidgade reparationsbegreppet.

Kontakt:
Thomas Bergman, 072-717 97 11,  thomas.bergman@tellustax.com

  1. https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstaforvaltningsdomstolen/2022/domar-och-beslut/2229-21.pdf